Årsredovisning 2026 – checklista och viktiga datum för aktiebolag

När räkenskapsåret är slut är det dags att sammanställa företagets ekonomi i en årsredovisning. För dig som driver aktiebolag finns flera viktiga datum, regler och moment att hålla reda på – och från 2026 har dessutom förändringar skett i redovisningsregelverken K2 och K3.

I den här guiden går vi igenom vad en årsredovisning ska innehålla, när den ska vara klar, när den ska lämnas till Bolagsverket och vad du som företagare kan göra för att förenkla arbetet.

Vad är en årsredovisning?

Årsredovisningen är en sammanställning av företagets ekonomiska ställning och resultat under det gångna räkenskapsåret.

För ett aktiebolag ska årsredovisningen alltid innehålla:

• förvaltningsberättelse
• resultaträkning
• balansräkning
• noter
• underskrifter.

För större företag kan ytterligare delar krävas, till exempel kassaflödesanalys. Företag som har revisor ska normalt även skicka in revisionsberättelsen.

Årsredovisningen är alltså mer än en sammanställning av årets intäkter och kostnader. Den ger bland annat ägare, banker, leverantörer och andra intressenter möjlighet att få en bild av företagets ekonomi.

När ska årsredovisningen lämnas in?

Ett aktiebolags årsredovisning ska ha kommit in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut.

Innan dess ska bolaget hålla sin årsstämma. Ordinarie årsstämma ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut och årsredovisningen ska därefter skickas till Bolagsverket inom en månad efter att stämman fastställde resultat- och balansräkningen.

Exempel: företag med kalenderår

Har ditt företag räkenskapsår 1 januari–31 december ska årsstämman hållas senast den 30 juni året efter.

Årsredovisningen ska då vara hos Bolagsverket senast den 31 juli.

För ett bolag med räkenskapsår 1 januari–31 december 2026 innebär det alltså att ordinarie årsstämma ska hållas senast 30 juni 2027 och att årsredovisningen ska vara hos Bolagsverket senast 31 juli 2027.

Det är viktigt att tänka på att årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket i tid. Det räcker alltså inte att posta handlingarna på sista dagen.

Checklista inför årsredovisningen

Ett bra årsredovisningsarbete börjar egentligen långt innan själva årsredovisningen upprättas. Ju bättre ordning det finns i den löpande bokföringen, desto enklare blir bokslutet.

Här är några saker som är bra att kontrollera inför årsredovisningen:

1. Är all bokföring registrerad?

Kontrollera att samtliga affärshändelser för året har bokförts. Det gäller bland annat kundfakturor, leverantörsfakturor, löner, banktransaktioner och andra kostnader och intäkter.

2. Stämmer bankkonton och andra balanskonton?

Bankkonton, skattekonto, kundfordringar, leverantörsskulder och andra balanskonton behöver stämmas av.

Skillnader bör utredas innan bokslutet färdigställs.

3. Finns alla underlag?

Se till att kvitton, fakturor och andra bokföringsunderlag finns tillgängliga.

Saknade underlag är en vanlig anledning till att bokslutsarbetet tar längre tid än nödvändigt.

4. Har lagret inventerats?

Företag som har varulager behöver normalt göra en inventering och ta fram ett korrekt lagervärde per balansdagen.

5. Är företagets tillgångar uppdaterade?

Maskiner, inventarier, fordon och andra anläggningstillgångar behöver gås igenom. Har företaget köpt eller sålt några tillgångar under året? Ska några tillgångar skrivas av eller utrangeras?

6. Finns kostnader eller intäkter som hör till ett annat år?

I bokslutet behöver intäkter och kostnader hamna på rätt räkenskapsår. Därför kan vissa poster behöva periodiseras.

7. Är löner och skatter avstämda?

Löner, arbetsgivaravgifter, preliminärskatt, moms och andra skatter bör kontrolleras och stämmas av mot redovisningen.

Bra förberedelser gör inte bara årsredovisningen enklare. De ger också företagaren en bättre bild av hur verksamheten faktiskt har utvecklats under året.

K2 eller K3 – vad gäller 2026?

När årsredovisningen upprättas behöver företaget följa ett redovisningsregelverk. För många svenska aktiebolag handlar det om K2 eller K3.

K2 är ett förenklat regelverk som många mindre företag kan använda, medan K3 är huvudregelverket och innehåller mer omfattande regler.

Från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 gäller ändringar i både K2 och K3. Det innebär att årsredovisningen för räkenskapsåret 2026 kan omfattas av de nya reglerna.

För vissa verksamheter innebär förändringarna också att möjligheten att använda K2 begränsas.

Det är därför klokt att kontrollera vilket regelverk som är rätt för företaget innan boksluts- och årsredovisningsarbetet påbörjas.

Är du osäker på om ditt företag ska använda K2 eller K3 kan vi på Bredaryd Ekonomipartner hjälpa dig att bedöma vilket regelverk som gäller för just din verksamhet.

Vem ska skriva under årsredovisningen?

Årsredovisningen ska skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av den verkställande direktören om bolaget har en VD.

När årsstämman sedan har fastställt resultat- och balansräkningen ska årsredovisningen lämnas till Bolagsverket tillsammans med ett fastställelseintyg.

Det är därför viktigt att planera arbetet i god tid, särskilt i bolag med flera styrelseledamöter eller revisor.

Kan årsredovisningen lämnas in digitalt?

Ja. Aktiebolag kan lämna in årsredovisningen digitalt till Bolagsverket.

För att göra det behöver årsredovisningen tas fram genom ett program eller en tjänst som stöder digital inlämning. Därefter kan en styrelseledamot eller VD skriva under fastställelseintyget med svensk e-legitimation och skicka in handlingarna.

Den digitala processen sker i huvudsak i tre steg:

1. Årsredovisningen laddas upp från ett program som stöder digital inlämning.
2. En styrelseledamot eller VD bjuds in för att skriva under fastställelseintyget.
3. Personen loggar in med e-legitimation, skriver under och skickar in årsredovisningen.

När handlingarna har skickats in får avsändaren en kvittens från Bolagsverket.

Det går fortfarande att lämna in årsredovisningen på papper. Digital inlämning kan dock minska risken för problem med postgång och gör det enklare att kontrollera att handlingarna har skickats.

Vad händer om årsredovisningen kommer in för sent?

Att missa sista dagen för årsredovisningen kan bli kostsamt.

För räkenskapsår som har inletts den 1 januari 2025 eller senare är den första förseningsavgiften för ett privat aktiebolag 7 500 kronor.

Om årsredovisningen fortfarande saknas efter ytterligare två månader tillkommer en andra avgift på 7 500 kronor. Efter ytterligare två månader kan en tredje avgift på 15 000 kronor tas ut.

Ett privat aktiebolag kan därmed få betala totalt 30 000 kronor i förseningsavgifter.

Bolagsverket uppger också att ett aktiebolag som inte lämnat in årsredovisningen inom elva månader från räkenskapsårets slut riskerar tvångslikvidation. En för sent upprättad årsredovisning kan i vissa situationer även aktualisera bokföringsbrott.

Det finns därför goda skäl att börja förbereda årsredovisningen i god tid.

Vanliga misstag vid årsredovisningen

Det behöver inte vara komplicerat att få årsredovisningen rätt, men det finns några återkommande saker som kan skapa onödigt merarbete.

Vanliga problem är exempelvis:

• bokföringen är inte helt uppdaterad
• bank och skattekonto har inte stämts av
• kvitton och andra underlag saknas
• lagerinventeringen är inte färdig
• årsredovisningen saknar någon underskrift
• fastställelseintyget är felaktigt eller saknas

‍